Ikoner i tillbedjan

Ikonerna bidrar till bönens skönhet. De öppnar sig som fönster mot Guds Rike, så att vår bön här på jorden äger rum i himlens verklighet.

Om ikonen är en bild, så är den inte för den skull vare sig någon direkt avbild eller bara en ren dekoration. Den är en symbol för inkarnationen, den gör det andliga budskapet närvarande för våra ögon på samma sätt som Ordet gör det för öronen.

JPEG - 19.1 ko

Grundtanken med ikonen är, enligt kyrkofadern Johannes av Damaskus (700-talet), att Kristus har stigit ned till jorden. Frälsningen bygger på att det gudomliga Ordet blivit människa, och därmed är den förbunden med den materiella skapelsen. ”Tidigare fanns det ingen bild som framställde Gud, den okroppslige och osynlige. Men sedan nu Gud trätt fram i skapelsen och tagit sin boning bland människorna, gör jag en bild av det som Gud själv har synliggjort. Jag tillber inte materien, utan jag ber till den som skapat materien, som för min skull blev till materia, som valde att ta sin boning i materian och som, genom materian, beredde min frälsning” (Diskurs I,
16).

JPEG - 22.3 ko

Ikonen talar om tro. Genom sin skönhet och sin djupare innebörd kan den öppna en rymd av frid, vidmakthålla en förväntan. Den visar oss att Guds räddning gäller hela vårt jag, och att vi får ta emot den inte bara på ett andligt sätt utan med hela vår skapade varelse.

Ikon av jungfru Maria och barnet i Försoningskyrkan i Taizé

"Denna ikon blev välsignad av metropoliten Nikodemus av Leningrad när han besökte Taizé 1962"

Printed from: http://www.taize.fr/sv_article1465.html - 24 June 2019
Copyright © 2019 - Ateliers et Presses de Taizé, Taizé Community, 71250 France